måndag 30 mars 2009

Sjuk skrivning

Jag läser i bladet att Magdalena Graaf hamnat i någon slags existentiell depression. Orden är hennes egna.

- Man är väl en liten ensam skit som är rädd för framtiden och bara glad att man har överlevt. Jag är som en kackerlacka, överlever allt. Till och med en hjärnblödning, säger hon.

Jag är fascinerad. Efter att ha sett Magdalena i ett program med Luuk blev jag imponerad av hennes integritet och styrka. Men när jag läser om hur hon nästan offrade livet för att få dansa i TV4 kan jag inte låta bli att undra över vad som är viktigt i tillvaron. Magdalena har tre barn och borde bli nog bekräftad utanför dansgolvets rampljus kan man tycka.

Men när den verkliga verkligheten smäller ihop med den konstruerade, den drömda, den vi skapar för skojs skull, så blir det frontalkollision och identiteten rämnar. Är jag verklig eller är jag verklig? Och det är då som den existetiella depressionen slår till. Då som vi nästan dukar under av verkliga fysiska smällar: blodkärl som brister, ben som knäcks, muskelfästen som sprängs.

Och i denna den bästa av världar rämnar den folkhemska tryggheten och sugs upp i ett svart hål av offentligt missmod och så kallad psykisk ohälsa.

- Vi får inte glömma att vi mår dåligt på en mycket hög nivå, påpekar Lars Dencik, professor i socialpsykologi i Svenskan med anledning av en rapport om att svenska ungdomar mår sämre än andra ungdomar ute i Europa.

Enligt Folkhälsoinstitutet är Sverige världens friskaste och världens sjukaste land på samma gång. Vi är friskast, men har störst antal sjukskrivna och långtidssjukskrivna.

–Detta hänger ihop. Vi tillåter oss att må dåligt och att söka sjukvård. Därför mår vi bra, hävdar Lars Dencik.

Men om tillvaron inte blir som vi förväntar oss blir vi missnöjda. Inte för att det är dåligt utan för att det är sämre än vad vi väntade oss. Förväntningarna stiger snabbare än utvecklingen och varje gång vi inte fungerar på topp och är friska, glada, potenta och snygga, så betraktar vi oss som sjuka.

Och just då slår hjärnblödningen till! En verklig sjukdom. Inte på låtsas. Inget att leka med! Skarpt läge helt enkelt!

- Var och en är sitt livs projektledare, påpekar Lars Dencik. Vi lever i en kultur som kräver själviscensättande. Människor lever på skiftande sociala arenor med olika krav och förväntningar på hur vi skall vara. Hur jag uppträder på dessa är avgörande för hur det går för mig.

Så det är därför man är villig att offra livet för en tvshow? Antingen det handlar om att dansa tills solen går ner. Eller att svälta sig till döds och bli ihjälbiten av skorpioner på en öde ö på andra sidan klotet. För själviscensättandet skull offras till och med livet.

Själv ska jag iscensätta att gå och lägga min knäckta ryggs och stela nackes öde i naprapatens ömt brutala nävar.


Dagens låt: Sing Me Spanish Techno med The New Pornographers. Ett gäng från Kanada som gjort det roligt att lyssna på prock igen. Från deras förrförra platta.