tisdag 9 juni 2009

Att bli omhändertagen

Det är konstigt, så fort någon ser en och visar empati så känns allt bättre. En självklarhet, säger du. En självklarhet, svarar jag. Åtminstone så länge dom som förväntas visa empati faktiskt gör det.

Jag ringde vårdcentralen igår. Just det, den gamla folkhemska institution som fått sig så många törnar av politiker och utredare dom senaste decennierna. Och bara efter att ha talat ett par minuter med syster X, så mådde jag betydligt bättre än innan. Att jag sen fick en tid för läkarbesök och en doktor som faktiskt verkar bry sig är en ytterligare bonus.

Det blev en akut lungröntgen som emellertid inte visade något. Om det är bra eller dåligt vet jag inte. Jo, det är förstås bra att jag inte har lunginflammation, frågan är bara vad som suger musten ur min kropp.

Idag ska jag tillbaka och ta ytterligare prover. Doktor P ger sig inte. Hon vill veta vad som är fel, liksom jag. Det känns gott. Och ute faller regnet i denna den kallaste juni på decennier.