tisdag 20 oktober 2009

Bättre och bättre dag för dag

Man ramlar lättast ner i gropar som man vet om. De finns där ju, man ser dom. Och då släpper uppmärksamheten en sekund och vips, så ligger man på bottnen och sprattlar.

Att jag skulle drabbas av en backlash var väl egentligen bara att vänta. Jag var faktiskt en smula förvånad själv över hur relativt smärtfritt hela min operation hade gått. Att jag var så pigg och relativt stark, det sa ju alla! Så det var liksom upplagt för en dipp.

Fast just ordet relativt stryker jag härmed under med dubbla streck. För inte blir man återställd och frisk på knappt två veckor bara för att man får komma hem inte. Det var snarare som att allting kom ikapp mig när jag väl fick krypa ihop i hemmet lugna famn. Både fysik och psyke fick gå nya oväntade matcher mot motståndare som varken var seedade eller tidigare kända.

Men det det är historia nu. Några dagars dvälgande i svarta hål kan man väl klara av när ljuset hela tiden ändå finns där uppe ovan kanten. Och i söndags så vände det.

Efter ett misslyckats promenadförsök i lördags - jag fick ta bussen hem - tog jag nya tag på söndagen. Då sken solen och himlen var så där krispigt oktoberblå.

Jag traskade lugnt ner i Hagaparken och tänkte först bara ta en liten tur. Men så blev jag nyfiken på hur det ser ut runt slottet som nu börjat byggas om inför Vickans inflyttning. Och efter att ha sett det och vilat en stund på en bänk, fortsatte jag en bit till. Det slutade med en tvåtimmarspromenad och två välfyllda lungor som drog i sig säckvis med luft. Jag har inte mått bättre på år och dag, tyckte jag.

Ärret i bröstet då? Jo då, det sitter där det sitter och ibland värker det lite och ibland värker det lite mer. Men det är uthärdligt och det blir hela tiden bättre. Och så har jag ju min rehab-katt, Humla, denna tillfrisknandevarelse som ständigt finns i min närhet. Att djur är bra för hälsan är ett stort understatement.

Så trots ett grågrinigt ansikte på denna tisdag tycker jag den skiner av skönhet. Jag kan ju klä mig varmt och bekvämt och bege mig ut på nya vandringar. Fast idag får det bli till Solna centrum och apoteket. Behöver nya testremsor till min blodmätare. För jag håller på att vinna kampen mot den uppkäftiga diabetesen. Bra mat och långa promenader, det är medicinen. Så jag kommer tillbaka.