torsdag 29 oktober 2009

Hos August


Gick förbi August idag. På väg till sjukgympan på Karolinska. O crux ave spes unica. O kors, vårt enda hopp. Så står det på det mörka ekkorset.

Nånstans känns det som om den gode August valde att helgardera på slutet. Som om han trots allt inte ville eller vågade vara den konsekvente gudsförnekare han tidigare sagt sig vara. Inte förmådde förneka gud när slutet närmade sig utan trots allt öppnade dörren för andra möjligheter. Och så kanske det är?

För vad har vi att förlora? Skulle det finnas en gud så kan man ju lika gärna säga sig tro på honom och kanske bli frälst. Och finns han inte så är ju ingen skada skedd.

I vilket fall som helst så förtjänar Strindberg respekt för vilken hållning han än intar. Så på lördag går jag förbi hans grav igen på väg till minneslunden på Solna kyrkogård. Och precis som på julafton så tänder jag ett ljus för honom vid hans vackra kors.