torsdag 28 januari 2010

Det viktiga

Ju äldre jag blir desto mer värdesätter jag vissa saker. Samtidigt skiter jag totalt i andra. Viktigast av allt är hälsan. Så när jag varit hos doktor P och fått beröm för mina provresultat skiner jag som solen. Och även om snöyran höll på att hindra mig från att alls komma dit idag, så tinade jag upp alldeles hel och hållen efteråt. Allt såg så bra ut, försäkrade hon mig.

Att bilen går igenom besiktningen, att mina barn och deras kära mår bra och att jag lyckas betala räkningarna även denna månad, är också sånt som fyller mig med välbehag. Liksom en mättad Amarone i högfotat glas.

Däremot struntar jag högaktningsfullt i stress, prestige och karriär. Och jag skrattar lika gott åt mig själv och mina tillkortakommanden som åt dom andras. Ja, kanske mer, för andra är ibland så allvarliga att jag nästan blir lite melankolisk till sinnes. Vilket befrämjar humorn.

Det kallas för livserfarenhet. Mognad. Och det kommer med åldern. Av att år läggs till år, javisst. Men också av att man lär sig koderna under resans gång. Njutningens koder. Att leva sitt liv för stunden, inte för den osäkra framtiden. Och att koncentrera sig på allt som är viktigt. Vad det sen är? Ja, det är upp till var och en att bestämma.