fredag 22 januari 2010

Värkningslös

Idag vaknade jag utan värk. Och igår kväll somnade jag värkfri. Anar ni hur det känns? Vet någon vilken outsäglig lättnad det är att släppa på spänningen och bara våga vara? Det känns som om det är eoner sen sist men det är inte ens två månader.

Min ex-kiropraktor gjorde ett imponerande jobb igår. Han bearbetade mina entrecoter med fasta tummar medan jag kved och vred mig. Men det gjorde nytta. Redan när jag reste mig från behandlingsbänken kände jag mig annorlunda. Något hade släppt. Något hade lättat.

Inte för att jag rör mig med någon större grace. Glider pantersmidigt genom tillvaron. Men jag förmår gå utan att det ser ut som om jag gjort på mig. Och jag törs till och med sträcka mig efter klockan på nattduksbordet och behöver inte längre falla på knä för att plocka upp den.

Och nu är det fredag och då är det helg. Vilket betyder möjlighet till gående i Hagaparken. Trots is, snö och modd. Dessutom är januari snart historia och i mars blir det ljusare om mornarna. Kan framtiden se bättre ut?